En tro som skakades

För mig är Jesus mitt allt. Han är min räddning och min mening. Jag lever mitt liv för Honom. Men hade du frågat mig för några år sen, under min gymnasietid, hade mitt svar sett annorlunda ut. 

Då var jag mitt i en inre brottning. Jag hade känt Jesus hela mitt liv men upplevde en vilsenhet och förvirring. Varför var mitt liv lika bra med Gud som utan? 

Under den här perioden tog jag både medvetna och omedvetna steg ifrån min Herde. Det kändes som att det inte spelade någon roll om jag höll mig nära eller på avstånd - Gud verkade ändå inte bry sig om mig. Vad skulle jag ha Honom till? 

En egen väg bort från Gud 

I mitt hjärta var det en trotsighet mot allt jag hade fått höra i mitt liv om hur det inte finns någon mening, glädje eller tröst utan en relation med Gud. Som fåret i Lukasevangeliet 15 som trodde att det skulle klara sig själv började jag gå en egen väg. Det blev en tid av sökande. I min längtan efter Gud blev alkohol och bekräftelse det jag sökte kickar, tillflykt och mening i. Där jag sökte fann jag inget - bara mer tomhet. 

Ljuset bryter igenom 

Mitt hjärta levde i ett mörker fram till att Herrens ljus tog över mitt hjärta igen - Jesus Kristus, Han kom och räddade med sitt ljus. 

Det var inte smärtfritt att inse hur långt jag hade gått bort från Honom. Men där, i min svaghet, fick jag se hur djupt beroende jag är av Jesus trots att jag hade vänt mig bort från min Herde. Han tog emot mig med öppna armar igen. 

Min själ, liksom din själ har en obotlig längtan efter Gud. En törst som inget annat kan stilla än mötet med Gud själv. Som det står i Psaltaren 42.

"Som hjorten längtar till bäckens vatten, så längtar jag till dig, o Gud. Jag törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma och träda fram inför Gud?" 

Gud ledde mig till Strandhems bibel- och lärjungaskola. Där jag fick drabbas av Jesus på nytt, förstå vem han är på nytt och Han fick förvandla mig och mitt liv. 

Ett förvandlat liv 

Mitt hjärta har en obotlig längtan, som enbart kan mötas av Gud.

Det finns inget annat som kan släcka min törst eller mätta hungern i min själ än Jesus Kristus. Jesus fick åter gripa tag om mig, han fick förvandla mitt liv. Jag fick falla ner på knä och erkänna att jag inte klarar mig utan Honom. Detta får jag göra varje dag och får vila i vetskapen att kraften fullkomnas i svagheten.